Vad jobbigt det är att gå upp tidigt! Det var länge sedan jag behövde gå upp tidigt fem dagar på raken. Långa arbetsdagar, och på det orkesterrep på tisdagkväll och spelning direkt efter jobbet på fredagen. Jag somande framför tvn kl 22 på fredag kväll. Mastig vecka!
Att lämna Adrian på morgonen är jobbigt, det ska jag inte förneka. När jag väl är igång på jobbet hinner jag inte tänka så mycket på honom, då är det fullt upp med annat. Men så kommer det ett mms eller en liten bild på facebook, då börjar saknaden göra sig påmind. Leendet jag möter när jag kommer hem från jobbet är oslagbart! Det är lättare att ta sig i kragen och åka hem från jobbet i alla fall, när man vet vem som väntar.
Ikväll var vi för första gången på Studiegångens förskola, avdelning Safiren. Föräldramöte. Personalen gav ett bra första intryck, och de föräldrar vars barn gått där längre hade bara bra saker att säga. Det bådar gott. Imorgon blir det inskolningssamtal med Ann-Karin, den förskollärare som är ansvarig för Adrian. Nu närmar sig verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar