Som språklärare, språknörd och allmänt intresserad av lingvistik har jag naturligtvis höga förväntningar på mitt barns språkutveckling. Troligtvis på ett lite mer nördigt sätt än de flesta föräldrar. Nu har det äntligen börjat! På skottdagen började Adrian plötsligt upprepa öppna stavelser, det klassiska bababa. Direkt kom fokus på tävlingen: ska han säga mamma eller pappa först? Rent ljudligt blev det pappa, men det är inte det som ordet betyder. I förrgår började jag ana att ljudet hade blivit kopplat till ett fenomen, och igår kom upprepade bekräftelser i form av riktade blickar och pekande: baba/papa betyder lampa!
Det är så häftigt att han kan kommunicera! Även om ordförrådet än så länge är sjukt begränsat, så är en gigantisk värld på väg att öppna sig. Så härligt det är! Knappt 10 månader gammal kan min son kommunicera om sin observation av världen: där är en lampa! (Ja, det finns lampor i nästan alla rum. Lika spännande varje gång! :-))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar